Konsten att härska

När Gustaf III besteg tronen 1771 hade Sverige upplevt en tid av ständervälde och svag kungamakt. För att stärka sin maktposition utnyttjade Gustaf III en hel uppsättning symboler för att iscensätta sig själv som härskare. Ordnar, titlar och medaljer blev tecken på kunglig nåd och genom dem knöt han till sig inte bara lojala adelsmän utan också präster, borgare och bönder. I noggrant regisserade ceremonier och scener kunde han framstå i olika härskarroller, som vid instiftandet av Vasa hovrätt 1776, där han var den lagstiftande konungen. Genom kriget mot Ryssland 1788–1790 ville han vara de stora krigarkonungarnas like, en Gustav II Adolf eller Fredrik den store.