Ultra och Quosego

Tidskrifterna Ultra (1922) och Quosego (1928‒1929) var språkrör för den ohejdbara modernism som under det finländska 1920-talet samlade nya konstnärliga strävanden, och de fungerade som forum för litterär begåvning, kritik och delvis programskrifter. Tidskrifterna tog plats i brytningspunkten mellan modernt och traditionellt och var själva en drivande kraft i kampen mellan modernism och traditionsbundenhet. Till de medverkande hörde bland andra Edith Södergran, Elmer Diktonius, Gunnar Björling, Hagar Olsson, Rabbe Enckell och Henry Parland. Ultra utkom med sammanlagt sju nummer och Quosego med fyra tjocka häften. Här samlas Ultra och Quosego i gemensam utgåva i faksimil. Clas Zilliacus inledande essä kastar ljus över den historiska kontexten med dess idéer, branscharbete och kopplingar mellan tidskrifterna.