Mellan idealism och analytisk filosofi

I tio artiklar skildrar finska och svenska forskare spänningen mellan filosofins lokala tanketraditioner och globala impulser under årtiondena före och efter 1900. Perioden efter idealismens och före den analytiska filosofins dominans kännetecknas av en aktiv spaning efter nya filosofiska riktlinjer. Med Nietzsche, Bergson, Wittgenstein, pragmatismen, fenomenologin och den logiska positivismen som internationella förebilder framlade tidens nordiska intellektuella sin syn på filosofins uppgifter och metoder.