Grå verklighet, gyllne fantasi

R.R. Eklunds (1895‒1946) djupt personliga och kompromisslösa författarskap är i dag nästan okänt för en större läsekrets. I denna bok undersöker Martin Welander den aforistiska delen av detta författarskap, där den övergripande tematiken kretsar kring skapandets förutsättningar och Eklunds kluvna konst- och livssyn. Återkommande motiv i Eklunds texter är barndomen och det österbottniska landskapet. Flera teman har sina rötter i den estetiska idealismen, med Schopenhauer, Kierkegaard och Nietzsche som portalfigurer. Hit hör fantasin om en regression till barndomen, upplevelsen av det sublima och också problematiken kring skapandet. Eklund förde en livslång kamp med sin skrivblockering, som bottnade i en sträng självkritik, men också i hans syn på skrivandet som en del an individens etiska utveckling.